Fortsätt till huvudinnehåll

Att köpa kvalitetsolja

 


Att köpa kvalitetsolja

Olivolja är en nödvändig ingrediens i medelhavskosten och när man vant sig vid att äta olivolja är det väldigt svårt att vara utan. När jag och min man flyttade till Sverige från Italien märkte vi snart att utbudet i affärerna inte bara var ganska torftigt och priserna högre än vad som kändes rimligt, men det kom också ut en rad olika artiklar i dagstidningarna som uppmärksammade fusket med olivolja i svenska matvaruaffärer.

Trots att det finns få livsmedel som har så stränga regler när det gäller klassificering, produktion och handel som olivolja finns det en hel del fusk och missvisande marknadsföring. Det bästa sättet att kunna vara helt säker att du får den äkta varan är att handla direkt från en producent som du litar på och som ger insyn i produktionsprocessen och tappningen. De flesta olivgårdar har funnits inom samma familj i många generationer och ägarna har en enorm yrkesstolthet och värnar om att producera olivolja av högsta kvalitet.

Vi bestämde oss ganska snart för att köpa vår olivolja direkt från olivodlare i Italien, utan mellanhänder kunde vi vara säkra på att faktiskt få den produkt vi förväntade oss. Med tiden började vänner, kollegor och grannar be oss att köpa samma olivolja åt dem också. Vi insåg snabbt att det finns ett större intresse för olivolja i Sverige än vad vi trodde, inte bara bland foodies som vi själva utan även bland folk som helt enkelt värderar god smak och hälsa.

Det är svårt för den vanliga konsumenten att upptäcka fusk med olivolja men det finns några saker du bör vara uppmärksam på när du ska köpa olivolja i matvaruaffären. Här kommer några tips på vad man ska tänka på. 

Titta på etiketten, vissa uppgifter är obligatoriska enligt europeisk lagstiftning (EU-förordning 29/2012 art. 5) och om de inte finns med är det helt klart ett varningstecken.

På etiketten måste namnet eller det registrerade varumärket för det företag som producerar och som tappar upp oljan (vilket inte behöver vara samma) tydligt anges.

Produktkategorin, t.ex. Extra jungfruolja.

Nettokvantitet i volymenheter måste finnas med, tex 250 ml, 500 ml, 750 ml.

Näringsinnehållet ska stå med på etiketten med hänvisning till 100 g per 100 ml.

Det ska framgå vilket år oliverna skördats t.ex 2023/24 som betyder att oliverna är plockade hösten 2023 fram till max början på 2024.

Det ska framgå inom hur lång tid oljan borde konsumeras. Extrajungfruolivolja blir inte skadlig att äta även om den är gammal, men efter ett antal månader försvagas smak och doft och näringsinnehållet minskar.  

På etiketten för extra jungfruolja (och även jungfruolja) ska ursprungslandet anges. Om det bara står EU är det ett tydligt tecken på att oliverna inte kommer från Italien, för då brukar producenten vara noga med att skriva ut det.

På förpackningen ska det finnas ett "e", som normalt placeras bredvid kvantiteten, anger att förpackningen tillverkats enligt EU-standarder och ett batchnummer som möjliggör spårbarhet av produkten.

Det ska även finnas symboler som uppmanar till rätt källsortering av förpackningen.

Det ska också framgå hur produkten ska förvaras. "Förvaras svalt, torrt och på avstånd från ljus och värmekällor".



Ett annat tips är att titta efter oljor med märkningen D.O.P (Denominazione di Origine Protetta), som betyder "Skyddad ursprungsbeteckning", märkningen garanterar att oliverna är av en viss sort från ett särskilt område och att den är tillverkad där. Eller märkningen I.G.P (Indicazione Geografica Protetta), som står för "Skyddad geografisk beteckning" och garanterar att produkten kommer från en specifik region och att åtminstone en fas av bearbetningen eller tillverkningen måste ske i den angivna regionen. Produkter med I.G.P.-märkning har något lägre krav än de med D.O.P.-märkning.

Jag kommer att berätta mer om DOP och IGP-märkning i ett inlägg längre fram.  

Det brukar inte alltid framgå vilken sort av oliver som har använts, men platsen där olivoljan tillverkats kan ge indikation om den är mild eller har en intensivare smak. En olja från norra Italien är nästan alltid mildare än en olja från södra delarna av landet. En mild olja passar till sallader och fisk medan en starkare olja passar bra att ringla bland annat på grillat kött.

Kom ihåg att färgen på olivoljan inte är en indikation på kvalitet. Det är smaken och doften som verkligen avgör olivoljans karaktär, inte färgen.

Om du har frågor om italiensk olivolja får du gärna kontakta mig.

Jessica

jessica@olivissima.se

Om du vill veta mer om fusk med olivolja finns det lite material samlat på Olivissimas Facebook-sida. 

https://www.facebook.com/profile.php?id=61559370097570&locale=sv_SE

Läs mer: 

Matfusk beräknas omsätta nio miljarder varje år - DN.se


 



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Om bloggen

Olio che voglio – När varje droppe räknas Hej och välkomna till ”Olio che voglio” (uttal: oljokevoljo), en blogg om olivolja. Jag heter Jessica och har nyligen blivit certifierad olivoljesommelier, vilket innebär att jag nu är officiellt registrerad i den italienska statens nationella yrkesregister över olivoljesommelierer. Utbildningen har varit väldigt givande och nu vill jag gärna dela med mig av både min nyförvärvade kunskap och min mångåriga erfarenhet av olivolja och det italienska köket. Min passion för olivolja började långt innan jag blev olivoljesommelier. Jag har bott i Italien i många år och när jag flyttade dit 1995 hade jag knappt smakat olivolja annat än i salladsdressingar utblandad med vinäger. Jag märkte att italienarna inte bara ringlar olivolja på sallad och grönsaker utan på i stort sett alla maträtter, på pizzan, pastan, köttet och fisken. I början kändes det ovant och konstigt att byta min bearnaisesås eller rödvinssås till olivolja, men jag upptäckte att det...

Olivoljans klassificering - en guide för den medvetna konsumenten

Visste du att det finns olika kvalitetsklasser av olivolja? Den första officiella klassificeringen av olivolja med termen "extra jungfruolja" fastställdes redan 1937. Det var dock inte förrän 1960 som termen började användas på bred front, och först på 1980-talet som den fick verklig spridning bland både konsumenter och producenter. Inom EU finns totalt åtta kvalitetsklasser för olivolja, men endast fyra av dem kan säljas direkt till konsumenter: Extra jungfruolja : Håller högst kvalitet, den måste vara extraherad enbart genom mekanisk pressning vid max 27 grader (kallpressad) och utan kemiska tillsatser. Syrahalten får inte överstiga 0,8% och peroxidvärdet ska vara under 20. Jungfruolja : Även denna är kallpressad utan kemiska tillsatser, men med en syrehalt under 2% och peroxidvärde under 20. Olivolja : När det enbart står olivolja på flaskan är innehållet en blandning av raffinerad olivolja och en liten mängd extra jungfruolja för att ge den smak. Det här är en o...